som cocteau-tvillingarna, den optimistiska omgivningspopen, söndagarnas shoegaze, såväl som 1990-talets tjejledda band som handlade om glädje, inte muskler? Då är Michelle Zauners senaste sidjobb bäst upp din gränd. Zauner, från lite enorm liga, har skapat en absolut idealisk samling av charmiga, söta och fängslande låtar som är fulla av liksom lycka att skapa musik.
Det är den typ av musik du kan glädja dig när du kör, men om du lägger tillbaka såväl som fokus kommer du att upptäcka att det är ännu mycket mer givande. Du kommer att höra utarbetat gitarrarbete, ett framgångsrikt stödband, texter som fyller ditt hjärta, såväl som så mycket som du kommer att gå förlorad. Eller åtminstone var jag.
Det är också det enda albumet där jag hörde en dam glatt jämföra sig med en spelautomat. Hmm.
Jag förstår att det är tidigt, men det kan vara en av utsläppen 2016.